Från vänster syns Hållbus Totte Mattsson, Ola Bäckström och Samuel Andersson.   Foto: Ive Brissman

Tajt trio med energi och tyngd

När Boot spelar på Korröfestivalen har man en ny cd som ligger och väntar för pressning, och mycket av låtmaterialet man bjuder på blir därför ett försmak på skivan – och det lovar onekligen gott inför nya plattan! Det tre man starka bandet har en sättning som känns ny och spännande. Hållbus Totte Mattsson (tidigare Hedningarna) spelar barockluta och mandora, och båda dessa instrument är hämtade ur vad som historiskt kallas högreståndsmusik, men rent musikaliskt har gränserna mellan dessa genrer inte varit klara alla gånger. Ola Bäckström står för fiolerna (viola dámore) och trakterar även det grekiska nationalinstrumentet bozouki. På slagverk syns och hörs Samuel Andersson, det är inte minst med slagverkskompet som den folkmusikaliska genren förnyas. Slagverk är av tradition inget av de centrala instrumenten inom den svenska folkmusiken och att hitta ett eget komp som funkar är en utmaning. Anderssons spel tangerar ibland rent jazzkomp. Det är distinkt, men tar inte över på bekostnad av andra instrument. Slagbordunen är ett instrument som inte är så vanligt och kanske inte heller så välkänt, men som ger en mycket spännande klangbild.

Boots musik kännetecknas av energi och tyngd. Det är ett mycket tajt samspel man visar prov på. Det syns inte minst i de improviserade styckena – som då medlemmarna i ett nummer kommer överens om allt hålla sig till a-moll och sedan svänger loss ordentligt. Men också i de traditionella spelmanslåtarna, såväl som de egna kompositionerna – som i enlighet med ett slags folkmusikalisk litet särdrag får lustiga och egenartade titlar. Exempel på detta är Mattsons "Jag mår illa", vilket dediceras till en gravid och illamående flickvän, vilket ger upphov till ett lika egenartat mellansnack när man skall förklara varför låtarna heter som de gör. Och som alltid när det är akustiska instrument med i bilden behövs  mellansnack när instrumenten skall stämmas mellan låtarna. Ibland behövs det där mellansnacket för att inte publiken skall resa sig och gå hem – men det är ingen risk när det gäller Boot!

Ive Brissman